Under många år brukade jag gå runt i Tyrestaskogarna, nationalparken och naturreservatet som förmodligen är mest känt för storbranden 1999. Inte sällan stöter man på lämningar av mänsklig aktivitet. Om vi bortser från resterna efter de här svävande ljuslyktorna som man ofta hittar i skogen, så finns det bra mycket intressantare objekt. Jag lärde mig t.ex. vad en baslinjepunkt för vegetation är. Kunniga medtwittrare upplyste mig.

Håller man sig till stigarna är skogsfynden ofta kopplade till små barn, barnvagnen med tillhörande telning är en veritabel sakspridare. Denna ensamma lejonsko fick pryda bänken vid Bylsjöns rastplats. Någon liten medborgare fryser nu om en fot.

Det har druckits öl i skogen, den saker är säker, och vin. Våra skogar är fyllda av både burkar och flaskor från förr. Det här spär på mina fördomar om den arbetande befolkningens alkoholkonsumtion. En ölflaska från 1955 kanske? En burk Loranga från 80-talet är lite mer oskyldigt. Det sägs att en aluminiumburk bryts ner i naturen på 2-300 år, flaskan är förmodligen här för att stanna till nästa istid.

Här satt tidigmesolitiska säljägare kanske för 10 000 år sedan. På en kobbe i Ancylussjön, 12 mil från närmaste fastland. I dag en plats mitt i skogen vid den högt belägna hällmarken. Någon gång under 90-talet undersöktes platsen av arkeologer, några kvarglömda pinnar som märker ut platsen vittnar om aktiviteten.

Förr användes ofta stenrösen för att märka ut gränserna för ägorna. Jag vet inte vilken gräns detta röse ingick i men någon har jobbat bra för att släpa ihop alla sten och staplat densamma. Det här är för övrigt det enda stenröset jag har träffat på i Tyresta.

Sen finns de här formationerna som mycket väl kan vara naturliga men låter man fantasin skena iväg kan det mycket väl vara en mänsklig artefakt. Är det en gravsten eller kan någon haft för avsikt att rista sina runor på den här underligt platta och uppresta stenen? You tell me.