Dagarna med Volvo

Jag har aldrig själv ägt en Volvo men kört rätt många. Speciellt stora och rätt tunga. 4- och 6-hjulsdrivna, oftast klädd i grönt. Mest Terrängbil 13 eller Volvo C303 som den hette i civil version. Volvos B30-motor som satt i just den är f.ö. en riktigt trött historia. Körställningen är fullkomligt usel och utan handgasreglaget skulle långkörning vara en plåga. Jag har testat Enköping-Borås t.o.r. så jag vet.

TGB13

303:ans terrängegenskaper var inget att klaga på, med finfina portalaxlar för extra markfrigång. Jag fick smak för det här med terrängkörning och köpte mig snart en Land Rover. Inte för att man får köra i terrängen men dessa ungdomssynder är förlåtna i dag.

TGB 13

Den här Volvoterränglastbilen var av årsmodell 1956 och hade 137 mil på vägmätaren. Jag minns att 2:ans och 3:ans växlar var placerade lite mysko och att bristen på differentialspärrar gjorde att man kunde köra fast mitt på vägen om oturen var framme och placerade isfläckar under två av hjulen. De här bilderna är tagna på en militär övningsbana i Enköping.

Volvo 937

Volvo 937

Land Rover 88 1973

Att placera reservhjulet på motorhuven är en synnerligen korkad idé då närsikten framåt begränsas kraftigt. Skitdumt vid lite mer inspirerad terrängkörning. En körning jag minns speciellt var den uppför den största Högdalstoppen. Mycket spännande men det fungerade bra att ta sig upp för en av de brantare slänterna. När vi kom ner igen stod en polisbil och väntade. Vad gör ni? var frågan och jag berättade om tilltaget. Rätt kul idé tyckte de och efter att ha fått blåsa och kolla körkort fick vi åka vidare.


Det här är inlägg nr: 22 i min Blogg 100-satsning. Ett inlägg om dagen, 100 dagar i rad. Häng med!

Blogg 100-logotyp

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *