Jag minns en Värmlandsresa som barn, där vi en tidig morgon vid en tjärn fick syn på en bäver. Det var nästan magiskt, ett så ovanligt djur! På 80-talet fiskade jag mycket och en kväll vid Rotälven i Älvdalen fick jag syn på mitt livs andra bäver. Stort!

Men sen hände något.

Från att ha varit mer eller mindre utrotad i Sverige har bävern kommit igen och det med besked. I alla de sjöar jag besökt på Södertörn finns spår av bäver, ofta i form av fällda träd och nästan alltid asp. Jag har sett ett tiotal bäverhyddor, de flesta i sjöar men även sett bäveraktivitet i Östersjön, t.ex. i Nynäshamn.

Bävern finns även i de centrala delarna av Stockholm, Årsta holmar har länge varit hem till flera bäverfamiljer och varför inte? En lugn och fridfull tillvaro, utan några egentliga naturliga fiender.

I skogarna runt Gladö kvarn orsakade bävern bråk mellan flera kommuner genom att  dämma upp ett kärr och lägga flera hektar skog under vatten. En kommun ville ta till skyddsjakt och en annan bevara bävrarna. Oklart hur det slutade. Den här aspen med 40 cm diameter vid Magelungen fällde en bäver under en natt! Stockholm med omnejd är verkligen bäverland.

Det här är inlägg nr: 2 i min Blogg 100-satsning. Ett inlägg om dagen, 100 dagar i rad. Häng med i den spännande fortsättningen!