Växelspaksknoppen

Växelspaksknopp

 

Det här är en växelspaksknopp till en Alfa Romeo GT Junior 1972 (som jag skrev om i veckan). Tillverkad någon gång under tidigt 70-tal i Arese utanför Milano. En klump i bakelit och gummi. En bekant menade att italienska bilars ibland bristande kvalitet berodde på att fabriksarbetarna rökte hela tiden och därför i princip bara hade en fri hand att jobba med.

Jag har aldrig varit i Milano, om nu inte Malpensaflygplatsen räknas. Målet den gången var Gardasjön och Verona. Det jag minns bästa av Shakespearestaden var den lektion i hängrännor jag fick av en kollega som tidigare varit i branschen. Det och Adigefloden som just hade sjunkit tillbaka efter en rejäl översvämning. Och jo, jag smekte Juliastatyns bronsbröst, precis som miljoner andra turister gjort före mig. Har dock fortfarande kvar att kvittera ut den där utlovade lyckan som en smekning sades ge .

På 80-talet var jag och en vän och bilade i Europa och gjorde en kort sväng in i norra Italien men den gången lyckades vi missa precis allt sevärt. I en blå Ford Sierra ska tilläggas eftersom det här ändå handlar lite om bilar.

Den 15 juni i år ska Kiss spela på Arena di Verona. Arenan som byggdes för 2000 år sen är i sig en sevärdhet om man har den läggningen. Jag minns ganska exakt när jag första gången lyssnade på Kiss. Jag och mina vänner hade vid någon tidpunkt bestämt att man inte skulle lyssna på Kiss, för att de var löjliga. Inte för att någon hade hört någon av deras låtar men utseendet räckte. Men en av mina vänner hade i smyg köpt bandets första liveplatta och i hissen av alla platser spelade han ”Cold Gin” och där nånstans fastnade jag.

Att bara ha en kassettbandskopia räckte inte på den tiden, man ville ju så klart ha vinylen. Nu slumpade det sig så att min brors kompis Thomas hade varit i Tyskland och köpt just Alive-albumet. Han gillade inte vad han hörde och visst fick jag köpa den, för 8 kronor. Varken mer eller mindre. Jag tror att en dubbel-LP då betingade ett pris på 70 kanske 100 kronor. Ett riktigt klipp alltså.

Med andra världskriget bara 30 år bort hörde Kiss logga med dubbelblixt-s:en till det förbjudna. Följaktligen var de bortcensurerade på ett rätt taffligt sätt. Undrar hur de gör i dag? Det händer att jag lyssnar på Kiss än i dag men det blir allt mer sällan och då bara de tidiga låtarna.

Kiss Alive dubbel-LP

Kiss tyska 70-talslogga. Notera att även baskaggen fått en släng av censursleven.

Det här är inlägg nr: 34 i min Blogg 100-satsning. Ett inlägg om dagen, 100 dagar i rad. Häng med!

 

 

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *