Dåligt väder brukar man säga, men vad är dåligt väder? Jag tror de flesta är överens om att storm och hällregn klassar in i den kategorin men det finns det ju så många andra väderlekar däremellan. Själv har jag svårt för 30+ och stekande sol, iaf. om jag inte får några veckor att vänja mig och det får jag sällan. En typ av väder som jag vet många älskar. Själv gillar jag dimma, en rejäl tjocka.
Jag är förmodligen en reinkarnerad Londonbo, givet att reinkarnation finns vilket det inte gör men rent filosofiskt. Att promenera i en tyst, fuktig stad inhöljd i tät dimma, det är vad jag betecknar som en fin väderupplevelse. Precis som med bastu så är det även skönast efteråt. Att få komma in i stugvärmen, tända en brasa i den öppna spisen, sätta sig i Chesterfieldfåtöljen och njuta av ett glas portvin eller en stout. Det hade knappast varit mysigt om ens kul att göra om vädret bjudit på strålande solsken och 20 grader Celsius. Nu har jag varken öppen spis eller Chesterfieldfåtölj men ni hajar.
Min vurm för dimma kan ha med mitt fotograferande att göra, dimma är en trevlig ingrediens. Gamla trista omgivningar får plötsligt något mystiskt och obekant över sig. Som om någon fört in teaterkulisser i landskapet. Naturens eget soft-filter.
Dimma är ju även en populär ingrediens i skräckgenren, där den används för att dölja monster och mördare. Det finns även de i verkligheten som är rädda för vad som kan dölja sig i dimman. Till dem skulle jag vilja säga: ser du ingen ser förmodligen ingen dig heller. Dimma är symmetri, hästarna i bilden nedan upplever mig lika luddig i konturerna som jag upplever dem.
Dimma är väl egentligen bara obehaglig i en situation, i en liten båt på ett vältrafikerat hav, men ni som läste min blogg i förrgår vet ju att jag som oftast håller mig på landbacken. Better safe than sorry.
Nynäshamn i dis och dimma
Apropå skräck så har säkert den uppmärksamme läsaren noterat att jag de senaste dagarna gjort en ”John Ajvide-Lindqvist”, d.v.s. utgått från en Morrissey-låt när jag skrev texten. I dag blev det ”Everyday is Like Sunday”, i morgon? Ingen aning men det ger sig nog. Några förslag?
Det här är inlägg nr: 41 i min Blogg 100-satsning. Ett inlägg om dagen, 100 dagar i rad. Häng med! Prata väder, detta universalkonversationsämne. Det är vi och engelsmännen har jag förstått.